självklart!

självklart slutar mitt oyestercard funka när jag skulle hem tidigare idag,
jag blir typ fast i stratford och yrar rundor medans jag ser ut och känner mig som sju svåra år
sen är det självklart årets kallaste dag och bussarna från stationen är inställda så jag får gå hem,
självklart är toapappret slut, och självklart orkar jag inte gå och köpa mer.
självklart tar jag upp mina sista två ägg alldeles för tidigt, löskokta.
självklart har vi inga flingor, confused.com tog de sista.
självklart jobbar jag till tio ikväll,

självklart hade jag en kopiöst bra kväll igår!
och det kära läsare, är inte ironi!

nu ska jag sno toapapper från den andra toan!
cheers/ velma

gud som haver barnen kär

hej dagboken, jag och confused.com har precis gjort oss redo för vår skönhetssömn, tro mig den behövs.
om ni undrar varför jag kallar emilia för confused.com så kan jag meddela att det är det som pakistanarna/indierna på hennes jobb kallas henne för
jag trodde jag skulle kissa på mig när hon sa det,
och jag grämmer mig över att jag inte kom det först!
confused.com. ha ha ha ha

varje dag går vi och lägger oss kl 23.00,
det är vår bed-time, sen kollar vi på film och lyssnar efter möss.
mycket bra kvällsrutin, så vad har vi haft för oss sen senast?
vi har jobbat, jagat möss, lyssnat på simon and garfunkel, skratta åt rikard palm och lite till,
i lördags skulle vi egentligen gått ut men emilia var trött så det slutade med att vi tog varsin öl på skabbstället över mitt jobb, efter ett tag så börjar vi prata med två trevliga män,
emilia tar den enes nr, och när hon har gjort det så säger han; i got a wife in paris.
och emilias min. den var obetalbra, jag kan inte ens försöka beskriva hennes ansiktsuttryck,
det var så klockrent, och så underbart kul och jag inte visste vart jag skulle ta vägen.
när han sen säger that he was only joking, så exploderar jag i skratt.
sen sprang vi till stationen, tog sista tunnelbanan hem, och var väldigt nöjda.

tills vi kommer av bussen, och inser att det är årets kallaste natt. det var så kallt så man började gråta,
sen blev det badkar+simon and garfunkel hela natten.

mamma jag har skickat ditt kort! var stolt, det förlorade barnet trotsade kylan på sin rast och begav sig till en mailbox.
sen gick jag och confused.com och shoppade. vi fikade, confused.com tappade sin muffins, sen hade jag en väldigt jobbig kväll på restaurangen. det fanns ingenting att göra, det kanske låter spexigt men acknej. då står jag och stirrar rakt framför mig. tråkigt? ja. utmattande? ja.

it's not easy being a workingclass hero. eller en misslyckad nybörjar vuxen för den delen.
jag tänkte avsluta med en dikt, och jag hittar inte på den själv. den här dikten var med i ett svt-program under 80-90-talet och handlar om den "fruktansvärda" hårdrocken som fanns då.
det är så fantastiskt kul att jag inte ens kan skratta;
gud som haver barnen kär, se på mig som 13 är och som varit på rockkonsert,
fula gubbar på en scen, rått kött käkar de och ben.
vrålar som besatt om sex, om hur djurets lustar växs,
men jag fattar inget alls när svärdet klyver flickans hals,
det står ej i lukas brevet att de har sokingar i skrevet,
vart jag än i världen vänder, blodet syns från deras händer
så gud, genom tusen watt, hjälp mig nu när det blir natt.

HAHA!

väldigt onödigt inlägg känner jag,
men för guds skull, jag är trött okej?

peace out nigghas/ anna josefin hedlun

En ny vecka. Igen.

Nu sitter jag (Emilia) pa leytons bibliotek, darfor kan jag som ni ser inte skriva bokstaverna aa och o, men det far ga anda. haha. tydligen ar jag ledig. Jaha? Vad bra att man far reda pa det nar man val ar pavag till jobbet, sa man kan planera sin dag, men ack nej. Sa ar det nar ingen bryr sig ett skit om en. Nu syftar jag pa lustekurrarna pa mitt jobb. Sa ja, jag funderar pa att ta mig in till staden och lulla runder lite. Jag ska nog faktiskt ta och gora det nu. Puss och cheers!

/ Emilia russin

djungelregler.

Nu är det jag som sitter i min ensamhet, och intar mitt dagliga intag av coca-cola. (Jag vet mamma, det är inte så bra, speciellt inte nu eftersom jag har planerat in sömn inom det snaraste.) Jag har övertagit Beatrice roll. Nu har jag tittat på när Rikard Palm ringer Tokyo. Igen. Det är så fruktansvärt roligt. Igår och idag har jag varit ledig. Igår var jag på intervju och provjobb på Superdrug. Jag fick det, ända tills jag sa att jag skulle åka till Sverige över jul, men det positiva är att de sa att jag kunde komma tillbaka när jag kommer hit igen. Jag ska säga upp min om typ 2 veckor. Om jag vågar hehe?

Åter till djungelreglerna. Det finns x antal stycken. Vi har även försökt pricka in vilka djur alla i huset representerar; Stacey, Tracey, eller vad hon nu heter, aka "Dolly" är lejonhonan. Hon är bossen liksom. Bestämd och aggresiv. Hennes pojkvän är ännu lite oklar. Den ena fransmannen är en apa. Lugn, sansad och förnuftig. Den andra är en surikat, eller hur det nu stavas? Ni vet Pumbas kompis i Lejonkungen. Jag skullenog säga att engelsmannen är en katt. Ganska liten och nätt. Kommer och går som han vill. Är för det mesta inte hemma och han äter bara micromat, vilket inte är så långt besläktat med kattmat när man tänker efter. 
1. Ta inte upp eller undan något som inte är ditt. Det blir antingen ros eller ris, därför är det lite för riskabelt att chansa.
2. Ta inte upp något som är ditt heller för den delen. (Frivilligt, men gör det helst, för de andras skull.Detta kan verka lite oklart.)
3. Prata inte onödigt mycket med varandra, men var trevlig. Ett "Hey, how are you" kan alltid vara på sin plats, men det är inte säkert att det blir mycket mer än så, eftersom personen redan är påväg uppför trappan innan du själv hinner vara trevlig tillbaka. Det gåt dock inte att smita från detta när man väl är i köket. Då är det försent att fly. Antingen blir det en trevlig konversation, vilket det brukar bli med den ene fransmannen som kan prata hyfsat bra engelska. I annat fall blir det bara stelt. Jag föredrar alternativ 1.
4. Anna får fylla i med fler sen, för nu ska jag pyssla med annat. Borsta tänderna för att vara exakt. see ya, Cheers!

/ Emilia "Russin"

anna fortsätter djungelregler:
5. Fixa ingenting som är sönder, utan vänta tills nån annan gör det. och eftersom alla tänker likadant så är det ingen som gör det. dvs vi får leva i ett halvtrasigt hus.
6. köp inte saker som andra kan ha nytta av, tex; toapapper, sopppåsar, diskmedel, tvättmedel och andra nödvändigheter. detta leder i sin tur att alla har ett stort fett lager av precis allting, men dela med sig?  acknej.
7. kom gärna med spydiga kommentarer(detta är chris aka engelsmannen aka kattens specialitet) tex: i didnt know you swedish girls know how to clean.
8. när någon mot förmodan gör något bra, tex städar upp i köket. så säg inte, oh how nice of you. utan bara bevaka arbetet med kritiska ögon som för att säga: i could have done that so much better than you. det är dollys avdelning


forts: jag har precis kommit hem efter en sjukt bra kväll!
ett stort steg för en liten människa, så här var det;
jag skulle göra det jag svurit på att aldrig göra, att gå ut själv.
smaka på det, gå ut i londons nattliv, det gör man bara inte. större töntvarning får man leta efter.men eftersom jag är en tönt så tog jag saken i egna händer, efter pepptalk med anna i glasgow så begav jag mig till hoxtorn i shoreditch för att ännu en gång kolla på kenan bell. smidig som jag är så tog jag mig ditt i ett nafs! väl där svepte jag två öl, för att komma i stämning liksom. sen satte jag mig ner i en soffa, helt sjäv med en massa sällskap brevid mig, tönt-anna.
jag börjar hålla på med min kamera för att se ut som jag gör nåt vettigt. då kommer det fram nån snubbe som oxå är fotograf, vi börjar prata och han bjuder på en öl. trevlans.
bandet börjar spela och efter ett tag så ser jason mig från scenen och skriker: my swedish girl! get up here!
sagt och gjort, jag går upp på scen. då säger han det värsta:
this is anna, she's gonna play keyboard in this song.
jag får en smärra panikattack, jag kan inte spela keyboard.

men, jag börjar plonka lite smått och tydligen var det godkänt. och jag fick stanna på scen resten av spelningen,
tönt-stämplen börjar tvättas av.
n'r jag väl kommer av scenen så får jag en lapp av den andra fotografen,
där står: here's my mail, i would love to see your photos, and I can fix you into some good concerts. jag blir nöjd.
mindre nöjd blir jag när jag inser; 
fan jag har missat tunnelbanan!!
ve och fasa, men jag börjar gå mot bussen, jag hade bussbeskrivning and shit in my pocket.
väl vid bussen är det bara jag och en kille i dreads,
vi börjar prata och det visar sig att han oxå kommer från leyton. och detta kan vara världens underbaraste människa,
på bussen pratar vi om allt möjligt, han tipsar mig om bra ställen i london. sen helt plötsligt är vi vid sista stationen,
min panik infinner sig igen, vad händer då?
jo, drew(som dreads-killen heter) kompisar kommer och hämtar honom,
och tjejen som kör säger att hon kan skjutsa mig till leyton station.
praise the lord tänker jag, och får skjuts av ett reaggeband till stationen, fyfan vad jag skrattade!
väl framme vid stationen hinner jag gå 10m innan en polisbil stannar och frågar;
where are you going?
när jag säger home tittar de på mig som ett ufo och säger;
do YOU live HERE?!
när jag säger; yes unfortanetly skrattar de och säger; jump in, we're giving you a lift home.
sagt och gjort jag fick skjuts hem av en polisbil.

herregud. nu är jag tillbaka i djugeln,
och vem är vaken när jag kommer hem?
jo min emilia! så nu ska vi skvallra och sova alldeles för lite, imorn är en ny dag.

puss o kram/ anna

PS. rikard palm är min hjälte! DET är positivt!

sunday

hej bloggen.
här sitter jag i min ensamhet, jag funderar på att städa men jag kan komma på så mycket bättre saker att göra!
vår fredag var GALEN. inte galen, utan GALEN.
det var ju en fruktansvärd tur att jag och emilia gick ut på notting hill arts club i tisdags,
annars hade vi inte träffat jason som ganska mkt gjorde vår fredag.
hej vip-kö, hej backstagepass, hej fotopass.
vår coolhet steg x antal grader den kvällen,
och imorn kanske den stiger ännu mer?
då spelar de på cargo och vi kommer nog vara där!
fräsigt.

dock förstår jag mig inte på systemt i en här staden,
ha på tunnelbanorna under hela natten, så att vi ungdomar kan ta sig hem ordentligt,
inte komma hem kl6 på morgonen,

igår kallade emilia sig själv för misslyckad nybörjar vuxen, dvs att hon hatar leyton och hatar sitt jobb.
im with her on one point, jag gillar mitt jobb. men annars är jag likväl en misslyckad nybörjarvuxen.

i övrigt kan jag berätta att jag och emilia har planer på att köra igenom usa inom nått år,
tänkte bara förvarna alla föräldrar så de redan nu kan vänja sig vid tanken.

nu ska jag till portobello road och köpa en sjömansskjorta.
adjöss/ velma


Sweet Jesus, holy Christ.

Herre.min.gud. Jag sitter här och typ.., stirrar in i väggen. Igår var det galet. Efter jobbet åt jag glass i Leicster square, sen träffade jag Anna och Elin, för att dra vidare till KOKO. Tivoli kan slänga sig i väggen. Det var makalöst längesen jag kände mig så cool, om jag nu någonsin har gjort det? Jag mådde bra ända tills vi skulle hem. Vilket meck och mög det är. Ja, vi var hemma kl 6 i morse. Vi kom precis lagom för att möta engelsmannen i dörren när han skulle gå till jobbet. Hej, hej. 4,5 timmar senare skulle Emilia åka till jobbet. Wihuu! Jag kände bara en sådan total glädje! Eller inte....? Men jag preformade så gott det gick igag. Efter omständigheterna. Min kropp/hjärna klarar inte av att vara där länge till alltså. Jag kommer dö i förtid. Men jag tar en dag i taget, som det så fint heter. Jag måste typ tvätta nu. Cheers! ( så säger dem hela tiden).

/ Emilia Russin

FREDAG

hej dagboken. här sitter jag och dricker öl. vad ovanligt.
jag och skoogan sitter och peppar vår kväll ute i london,
vi står på gästlistan, såklart. bara för att vi är så snygga.
jag pratade precis med min mutti o vatti, de skulle dricka vin och somna i soffan, som en vanlig fredag.
bara därför ska jag hålla uppe den hedlundska standarn och inte komma hem förens imorn.
var inte orolig, jag kan karate.


emilia preformar on the floor, stackars lite. men hon var på ikea. det jämnar ut sig.

nu ska jag återgå till min öl och djupa samtal.
takle care friends and family.
we miss you over here in the land of fine foxes,

puss o kram ses på stan.

ps. han är ju snygg

/ anna o elin


yeahh, en ny spis!

This is Emilia by the way. Det glömde jag skriva i det förra inlägget. Ja, som sagt. Vi håller precis i detta ögonblick på att få en ny spis. Vilket i sin tur innebär att vi inte kan laga någon mat idag och det luktar gas i hela huset. Inte alls trevligt. makalöst dålig tajming, men vad kan man förvänta sig? Vi bor i Leyton, platsen som Gud glömde. Jag får väl köpa mig en banan eller något?
Hejsvejs!

/ Emilia Russin

All bah maself...

Hej hej.
Jag sitter nu hemma i leyton och njuter av min lediga dag. Fast saken är den att jag vill vara på vilken plats som helst förutom just här. I leyton. Men det kommer. Jag ska bara är lite choklad först, blogga och leta upp ett badhus eller nåt, för idag vill jag simma! Fick en liten touch of home i tisdags när jag, all bah maself, begav mig till IKEA. Jag hade det mycket trevligt och jag var mycket nöjd ska tillägas. Kanske för att jag handlat svenskt godis, diskborstar, badmatta och ätit 15 köttbullar, 4 potatisar med sås och lingot. Helt makalöst gott!!! ohh elin kom precis in om dörren. Hon börjar visst inte förrän 5? Najs. Nä, nu ska jag ta tag i mitt liv. Hejdå vänner och fiender!

hej bakfylla

hejhej dagboken.
jag och emilia ligger i våra sängar och tar emot straffet för att vi hade skitkul igår,
vi gick ut och drack öl, dansade och allt det där. på en tisdag?! säger ni,
på en tisdag ja, london sover aldrig.
vi hamnade på the notting hill arts club,
väl där försökte vi se väldigt arty ut med vår öl, sen träffade vi ett gäng som tydligen är ett jättekänt band,
för alla utom oss, med de drog vi till soho, drack mer öl och vi började se suddigt eller vad säger du emilia?
sen gick allt snett när vi skulle hem, hem kom vi vid halv fem. vid tio fick jag och emilia beskedet,
you're not working today.

PRAISE THE LORD.
och vet ni vad? vi ska få nya sängar!!!!! :D:D
happy times.

nu ska vi dricka juice, och försöka ta tag i våra liv.

pusshej/ anna o emilia

absolut...blind

hej hallå dagboken.
här sitter jag i vårt fina rum, jag har ägnat min tid till att dekorera det idag,
jag skulle tvätta men suprise, suprise så är tvättmaskinen sönder. igen
vad gör jag med min lediga dag? jo jag går upp kl 8 för att åka til portobello road och gå på intervju.
kul eller hur,
nåväl. igår på restaurangen träffade jag ett gäng finländare, de tyckte jag skulle gå och klubba med dom.
mäkta lustigt eftersom de var typ 30, jag avböjde.

idag var jag på portobello road och frös min rumpa av mig,
sen ringde min get så jag blev glad :* miss u.

nu är det såhär att min mutti fyller år på måndag!
så därför ska alla som är hemma ge henne en kram och säga grattis, capise?
annars får ni med mig att göra. eftersom jag inte kan krama mina föräldrar får ni göra det istället.


på begäran, ska jag nu lägga upp lite bilder från vår londonvistelse. detta är mest bilder från de dagarna vi bodde på hostlet, men  shit the same.

nu ska jag möta schmilia och handla på primark. och kolla på mössen i tunnelbanan.

puss/ velma

idioter

i london finns det x antal idioter.

imorse när jag skulle åka till mitt jobb, så möts jag av skylten på stationen,
There is a man stuck under the train at liverpool street, central line is closed

följdfråga, hur FAN fastnar man under ett tåg? när damen på tåger vid irriterande många tillfällen säger,
min the gap. mind the gap. mind the gap.

gapet i frågan är på sin höjd 20cm brett, man fastnar inte där okej, och om man nu skulle göra det så tar det ca 30sek innan dörrarna stäng och tåget kör. dvs man hinner få av sig sin sko.

MIND THE FUCKING GAP PEOPLE!!!!

i övrigt är det otroligt kul att de faktiskt skriver thee is a man stuck under the train. i sverige hade det stått; det har skett en olycka.

i love england

men. mind the gap. så att vi som inte fastnar undviker att komma försent till jobbet.

klartslut/ anna o emila

los hombres

jag jobbar i meckat av snygga män,
det är i soho de håller till.
dvs att hela dagen på mitt jobb så står jag och stirrar ut genom fönstrerna,
tills jag kommer på att jag ser ut som en fyrkantig svamp i min jobb-outfit.
ackack

pussokram/ velma


Denna dagen ett liv...

Idag började jag 12.30, eller rättare sagt skulle jag ha börjat då. Men när jag väl kommer dit är det stängt. Closed. Så jag står där i en halvtimme, skickar ett sms och ringer två gånger. Ingen svarar. Varför undrar man ju då? Det är ju rätt bra om de berättar sånt för mig, eller? Därför har ingen aning om när ellr om jag ska jobba imorgon? Så jag gick och satte mig på Nero ett tag och efter det tog jag bussen till oxford street för att träffa Elin. Vi gick runder lite i Soho och sen var det  helt plötsligt kväll och dax att åka hem, vilket tog typ 3 timmar, efetrsom det tydligen var någon som hade fastnat under ett tåg i Bethnal Green under eftermiddagen, så allt var försenat och tågen var smockfulla. Alla bara trängde sig in så de som redan var på och skulle gå av kunde knappt det. Dörrarna gick knappt att stänga, så mycket folk var det. Vi kunde inte gå på förren den fjärde omgången, så där stod vi och tittade på mössen som sprang och roade sig vid spåren. Men vi kom hem. Till slut. Nu ska vi äta glass. Tjingeling!

/ Emilia

anna och londons kollektivtrafik

idag hängde det ett svart moln över mitt huvud,
om mannen där uppe nu finns så har han verkligen något emot mig.
när jag idag skulle ta mig från min nya vän hus i willdersen green( typ tvärs över stan)
så jag allt snett. fruktansvärt snett,
jag började min resa från james kl 15.00. 19.00 kom jag hem till leyton.
en resa som normalt tar 20-30min.
hur undrar ni då?
det var såhär att både jubilee line och central line var avstängd.
dvs jag fick åka mellan; willdersen green, oxford cirkus, bank, poplar, cow church, stratford och slutligen leyton!
herrejösses

i fredags tog jag och skoglösa en sväng i londons nattliv,
väldans trevligt, eller vad säger du woody?

nu ligger jag i min säng och pratar med emilia som har en vit mask i huvudet.
imorn ska vi få en ny tvättmaskin och en spis, spännande.
sen kanske det ska flytta in en italienare här! finally

det var allt skvaller jag hade, 4 timmar på bussar och tunnelbanor tar det mesta av ens kraft!
nu ska vi sova, sen ska vi väcka skoogan kl 6 imorn.
on our own risk,

later/ velma

R-E-S-P-E-C-T till dem som jobbar på busy restauranger.

Idag var min fjärde dag på jobbet. Också även min fjärde pizza. Mycket sunt och förnuftigt. Javisst! Så efter att ha slutat tidigt ikväll, kl 20.00, blev det ytterligare lite glass och choklad hemma i Leyton. Med Elin. Perfekt kvällsmat, oja! Jag kan ju passa på att säga att det är svårt att få tag på mig mellan 12 på dagen och -11 på kvällen, för då är det mycket möjligt att jag är i helvetet, allstå på jobbet. Jag har aldrig i hela mitt 19-åriga liv upplevt sådan här stress. Det är helt sjukt! Jag trodde jag skulle få ett nervöst sammanbrott idag. Men jag tog mig samman. Så, respekt, till alla restaurangjobbare! Over`n out!


/Emilia


RSS 2.0