leytonrocks

klockan äro tio i ett och jag är inte trött,
varför? för jag har inte gjort en endaste ansträgning av vare sig mitt mentala eller fysiska attribut.
vaknade tio i tron om att jag inte skulle jobba, jd aka mr.bean ringde elva och sa: you're working today.
fine by me tänkte jag. pratade med reginis på skype, och förberedde mig. kl två ringer jd aka mr bean: you're of today, restaurant is closed beacuse of the rain.
what the fuck? vilken mesig restaurang stänger pga av regn?
nåväl jag trallade runt lite mer i casa de bangladesh, åkte in till st james park, köpte hårfärg möte upp min bästis och tog en fika.
åkte till waterloo och väntade på min vän som dök upp efter ett tag.
drack en öl, åkte hem och nu sitter jag här och söker efter lägenheter som passar oss.
hih

och jag svär til gud om inte bangladesh håller käften snart går jag ut och skriker,
alla svordomar jag kan, innan jag får dårdimpen. seriöst
ingen av de jobbar i princip så det enda de gör är går runt i detta äckliga hushåll och gillar det?
skriker och gomar, luktar och saknar helt förmågan att städa. röker i badrummet och stänger av värmen.
kollar asiatisk tv och röker. som bostbindare( eller vad det kallas)
spelar musik till fem på natten och gillar det.
jag.har.fått.nog.

jag kommer behöva läggas in på psyke om inte jag kommer härifrån.


konstaterande: jag bor med bangladehare och jobbar med pakistanare.
mellanöstern loves me. men pakistanarna på jobbet är bra, de är trevliga, luktar inte och jag slipper se dom mer än på jobbet. bangladesharna har jag fått nog av.
om jag hade haft mer balls hade jag skällt ut dem, nu har jag inte det så jag nöjer mig med att hata de intensivt.

hatiskt inlägg men vad gör det om 100 år?

puss till alla som läser detta/ velma