leytonrocks

Hej dagboken. Det var ett tag sen vi sågs senast. Det har varit mycket jobb och lite liv, men det ska det bli ändring på snart. Om en vecka, för att vara exakt, för då har Bistro Italiano sett mig för sista gången. Halelujah moment! säger jag, och Kishti hade säkerligen hållt med. Kriget är slut för den här veckan, så jag sitter här och är väldigt nöjd under tiden jag äter nötter och min dagliga dos av nudlar, eller "nudddlar" som min käre fader hade sagt. Jag har tyvärr inget hysteriskt roligt att berätta, men det finns en hysteriskt rolig karaktär på mitt jobb. Han heter Emon, även kallad mister lovah lovah och han kommer från Indien. Detta är kul eftersom han är så långt från mister lovah lovah man kan komma. Han är ganska liten, inte jättesmart, och han har en ovanligt ljus stämma. Jag kan inte låta bli att le när jag ser honom. Han är så flummigt söt på något sätt. Han ville ha Fanta att dricka till maten, för att det var "vitaminer i det!!" men käre lille vän du måste skämta!? Och han hade inte blekaste om vad förintelsen var. Jag vet inte varför det kom på tal, men i alla fall satt jag och lyssnade på när min manager satt och förklarade att miljontals judar dog, och Emon bara; died...? men i alla fall. Det finns kanske ursäkter om man kommer från Indien, inte vet jag..? haha, igår fick jag reda på att han har jobbat på India Airlines, vilket också är väldigt kul, för jag kan verkligen inte få en bild av han där, hur mycket jag än försöker. Nu ska jag gå och bada. Cheers och hej svejs!